Radisson Blu Atlantic Hotel

Samklang mellan nytt och gammalt

En målsättning har varit att få befintlig exteriör och ny interiör att samspela och framhäva varandra. Materialitet och designuttryck skapar en helhet från det att gästerna anländer vid byggnaden, går genom ingången och beger sig vidare in i byggnaden. Den nya interiören har referenser till 1950- och 1960-tal med räta linjer, men med modern materialanvändning och uttryck.  Medveten materialhantering speglar byggets historia och själ. Tidlösa material som skinn, marmor, mässing, koppar och varmt trä har varit utgångspunkt i den interiöra utformningen.

Det mest synliga utvändiga greppet i hotellets exteriör är etableringen av en ny reception mellan den befintliga delen och St. Olav-kvarteret. Genom den knyts kvarteren samman och gästerna ankommer i hotellets nya mitt. Det markanta glastornet, synligt från många platser i staden, fungerar som en knutpunkt mellan byggnaderna och skapar en ankomstplats.

Samarbete med byggnadsantikvarie

Arkitekt och stadsantikvarie har haft ett gemensamt mål om en fasad som i största möjliga grad samlar de olika byggnaderna. Arkitekterna har haft tät dialog med stadsantikvarien, som har varit uppdaterad om projektets utveckling och fasadgestaltning. Genom att återskapa en arkitektonisk förbindelse mellan sidflygeln, burspråket och den nya receptionen uppnås målsättningen, samtidigt som respekten för utformningen av det befintliga Hotell Atlantic tillvaratas.

Hotellets väggar har i alla år varit ett utställningsfönster för regionens konstnärer och en del av hotellets identitet. Genom att återbruka existerande konst i kombination med modern samtidskonst, blir hotellet en ny konstscen där gammal och ny historia förenas.