Insikt
Björnvägens LSS-boende, LINK Arkitektur

Björnvägens LSS-boende i Älta. Foto: Jason Strong

Grupp- och serviceboende

Grupp- och servicebostäder finns i olika former. I korta drag är en gruppbostad utformad för människor som har ett stort behov av stöd i sitt boende, medan en servicebostad vänder sig till personer som klarar en hel del, men inte allting, i boendet på egen hand. Gemensamt för dessa boendeformer är att alla som bor på ett stödboende har en egen bostad och tillgång till personal dygnet runt.

Stödboende är en del av Socialtjänstens uppdrag och styrs av socialtjänstlagen (SoL). Målet är att ge alla människor ekonomisk och social trygghet, jämlika villkor och möjlighet att delta i samhället. 

LSS-boende

En vanlig form av gruppboende är ett så kallat LSS-boende med sex lägenheter, antingen i ett fristående hus eller som en del av ett flerbostadshus. LSS står för ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade” och är en behovsprövad, frivillig boendeform. Den är till för personer som är 18 år eller äldre med fysiska, kognitiva och/eller psykosociala funktionsnedsättningar som kan bo i en egen lägenhet men med närvaro av personal och stöd i vardagen. Det kan till exempel vara personer med autism, utvecklingsstörning, hjärnskada och/eller olika former av rörelsehinder (medfödda eller uppkomna). Många av de boende deltar i någon form av daglig verksamhet.

Hem som skapar goda förutsättningar 

En gruppbostad bör vara en integrerad del av ett bostadsområde och vara lokaliserad på ett sätt som främjar den boendes möjlighet att leva ett självständigt och tryggt liv. Närhet till kollektivtrafik och promenadavstånd till rekreation och service är sådant som underlättar för den som har möjlighet att ta del av samhällets utbud. 

Det är viktigt att både den enskilda bostaden och de gemensamma utrymmena ger förutsättningar för den boende att klara vardagssysslor och att vara social med andra i den utsträckning den själv önskar, oavsett typ av funktionsvariation. Bostaden kan komma att vara den enda under hela den boendes vuxna liv och bör fungera även när behoven förändras.

Utemiljön ska kunna erbjuda både stimulans och lugn samt avskildhet. Goda möjligheter till utevistelse och fysisk aktivitet i närområdet eller på den egna gården kan ha en positiv och lugnande inverkan på de boende och därmed också på personalens arbetsmiljö.

Alla miljöer som de boende vistas i behöver utformas med evidensbaserad design och stöd i forskning om hur den estetiska upplevelsen påverkar välbefinnande och känslan av trygghet. Det är till exempel viktigt att faktorer som kan utlösa stressreaktioner och utåtagerande beteende minimeras. Överblickbarhet, kognitivt lättförståeliga miljöer, utblickar och vackra utemiljöer, naturmaterial, milda färger, god akustik samt genomtänkt ljussättning är exempel på grepp som är viktiga i den här typen av projekt. Miljöerna ska också stödja social gemenskap, självständighet och identitet samt skapa lugn och trygghet, där service och mötesplatser blir en naturlig del av vardagen. 

Trygga arbetsplatser

En gruppbostad är en liten arbetsplats där 2–4 personer arbetar dagtid och 1–2 personer arbetar nattetid. Boendets geografiska läge och möjligheten att ta sig till arbetet med kollektivtrafik kan vara viktiga för att en arbetsplats ska vara attraktiv. Genomtänkt arkitektur kan underlätta arbetet, bidra till en god arbetsmiljö samt spara tid och energi. Effektiva och välplanerade planlösningar med god visuell uppsikt underlättar för personalen och kan erbjuda trevliga gemensamma ytor för sociala aktiviteter, avkoppling och upplevelser av naturen. Väl gestaltade och funktionella miljöer kan bidra till att personalen känner sig inspirerad och vill stanna kvar på sin arbetsplats. 

Optimerade och väl gestaltade fastigheter 

En fastighet av hög kvalitet är både socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Det handlar i stor utsträckning om att fastställa verksamhetens och fastighetsägarens krav och behov samt platsens och projektets förutsättningar. Genom god analys, rätt undersökningar och rätt frågeställningar i respektive skede kan man göra välgrundade val och hitta den optimala lösningen för varje enskilt projekt. För att de boendes hyror inte ska bli för höga behöver planlösningen optimeras så att den tillgodoser krav och behov samtidigt som den erbjuder kvalitativa rum för ett bra liv. Materialitet, där noga utvalda och slittåliga material kombineras med en gestaltning som håller över tid, är viktig för att uppnå hög kvalitet. En väl genomförd tekniksamordning kan också medföra att störande miljöfaktorer minimeras, att smart och trygghetsskapande teknik integreras väl samt att ett visuellt lugn skapas.

Lojobackens LSS-boende, LINK Arkitektur

Lojovägens LSS-boende på Lidingö för personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning. Foto: Johan Eldrot

Har du frågor? Hör gärna av dig!

Läs mer om andra särskilda boendeformer